Nu orkar jag inte med det här mer
Solong fuckers.
Nytt smeknamn
Det är ett ord som inte riktigt vill släppa min hjärna. Den har mig i sitt grepp. Det är ett smeknamn, och det är "Dvärgfisken".
Vaddå coolt? Coolt eller coolt är frågan. Så numera, om folk ropar "linnea", "mörten" eller ens "fisken" efter mig i korridoren i skolan kommer jag inte att reagera. Det kommer att sitta i benmärgen. För jag är dvärg, och jag är fisk.
Och jag är:
...ja, ni vet.
Werewolf in da House
Då har jag hittat den rätta sidan för dig, Vargman.
På http://www.sicher.org/varulv/ kan man bland annat följa hus-varulven Raouls förvandling under månfasen, se exempel på look-alike varulvar, få goda råd på vad som bäst efterföljer en varmrätt bestående av "färsk specerihandlare" (kaffe och tårta). Kort sagt: Det mesta av det bästa!
Bjum ej ejn fiijn najjle
Jag hade en nalle. Den hette Brum efter en levande bil i ett barnprogram. Georgiens president tillhör kategorien som har liite svårt att släppa taget. Eller bara befinner sig i ett riktigt pressat läge. Och då finns den ju där, ack så tillgänglig. Den goda, söta, sundertuggade slipsen. Synd bara för Mikheil Saakashvili att han redan var i sändning.
Och det är sådant vi kallar "tungt".
Georgiens president äter på sin slips under nyhetssändning:
morrhårig
Borta.
Puts väck.
Vafan, och det är nu jag börjar bli arg. Kastar pennor runt mig (ja, ni vet som känner mig). Det finns ju nämligen en funktion på telefonen, att trycker man på en knapp på batteriladdaren eller vad man kallar den, så ska telefonen börja låta. Och man hittar den. MEN LÅTER TELEFONJÄVELN? NEEEJ.
Morr.
Det börjar klia lite varstans, på kroppen och i munnen. Antar att det är pälsen/huggtänderna som så sakteliga växer ut.
Och Dvärgfisken: word
Britter är dvärgar.
Små, korta minimänniskor. Proportionsenliga dock, bara... mindre. Snarare hobbitar än dvärgar kanske. Här hemma är jag kort, men där var jag normallång. Ganska kul faktiskt. Fan, det är nästan så man mailar Calle Schulman och tipsar.
Mail to: Calle Schulman
Mail from: me
"Hej käre Meddvärg.
Vill du känna dig som lång, eller nja, icke-dvärg för en tid
rekommenderar jag starkt ett besök till Laganas. Mingla
runt bland britterna och känn dig stoor.
Funkade för mig i alla fall.
/Bästa hälsningar, Dvärgfisken"
assistentjobb erhålles i utbyte mot en flygande elefant
MEN. Vad händer när man är borta i två veckor, utan kontakt med denna fantastiska visuella värld? Jo, det tar fanimej veckor att ta igen allt man missat. Veckor! Och jag skojar inte.
Borde kanske göra en Blondinbella. Dvs, känner Du dig manad att bli min "assistent" (slav) var vänlig maila mig ett kort, enkelt referat av allt viktigt jag missade när jag var borta. Tack.
Balkongutsikt.
Här grips Peter Pan och Snövit
... Och där försvinn den sista, lilla, svartbrända fragman av min barnatro.
Hemma igen... i regnland
Ska nu inte ljuga, kom hem i tisdags och idag är det... fredag. Men det är så det kan bli. Två anledningar till varför jag inte uppdaterat den kärakära bloggen:
- Ingen tillgång till internet
- Alltför trött för att göra något så ansträngande som att köra iväg min lillasyster från Bollibompa.se.
(MÅSTE verkligen fixa det trådösa.)
Men nu är jag här! Alive and kicking. Under resans gång har jag kommit fram till många spännande saker. Vi kickar igång (när jag ändå kickar liksom) med den första. 
Det är en förbannelse att vara svensk. Som man aldrig kommer ifrån.
Första exemplet. Vi sitter på bussen som ska ta oss ifrån flygplatsen till vårt hotell, när guiden berättar att: "Busschauffören ska nu spela lite ABBA till er ära." Och mycket riktigt. Mama Mia tätt följd av Dancing Queen dundrar ut ur högtalarna.
Andra exemplet. So fort någon undrar vart man kommer ifrån och man svarar "Sweden", är det "Whaat?! I don't believe you! You are not blond!?". Nej förstår du, förklarar man då. Inte många svenskar är blonda naturligt. De färgar sina hår och ser ut som horor. Jag färgar mitt hår mörkt för att inte se ut som en hora.
Sedan får man i alla fall vara ifred från den typen.
lilla, gröna häxan tittar kanske fram
Nu så bär det av, inatt minnsann. Jag och Ellen sticker till Grekland och schteker i några veckor! Jomen. Ni får ju ha det så bra här hemma i... Sverige. Där isbjörnarna dansar på gatorna.
Åjo, vänta ni bara.
årliga supertorkan
För att ge några ytterst underhållande exempel:
Dramat bland barnfamiljerna på High Chaparall
"- Jag såg barn som blödde, minst två-tre barn var ledsna och grät.... - Det är inte vad man tror ska hända när man kommer hit. Det var ren tur att ingen bröt en arm, säger Mats Hermansson."
Hua. Otur menar han. Att det inte blev en riktig nyhet.
Här räddar Danny en 11-årig flicka
"Den elva-åriga flickan pressades fast bakom staketen. Då grep flickidolen Danny in: - Hon skulle inte ha kommit upp annars. Hon var så liten, säger han. "
Snacka om att småflickorna kommer pressa sig mot staketen nu, på alla EMDs konserter.
Och så "kuppen" som redan blivit en modern klassiker:
Tittarstorm efter mustach i Rapport
"- När jag rakade mig innan jag skulle återvända till jobbet behöll jag mustaschen. Min fru sa att jag såg snygg ut i den, säger Rikard Palm till aftonbladet.se ...
- Efter sändningen gick telefonerna varma. De var upprörda. Det är så jävla mysko att folk kan reagera så på en mustasch, säger Rikard Palm. "
Ha. Ha.
(Klicka på bilderna för att följa länken)
Nu är Pride-veckan snart slut
Alla barnen är normala förutom Susanne, som är en man.
Ja, jag skrämmer mig själv ibland
Och det råder ingen större tvekan om varför.
så de så va
Nä, just det! Trodde inte det heller!
Hah!
Ikväll har jag en het date. Eller gruppdate, rättare sagt. Med min soffa, TVn, godis, mjukisbrallor och Alexander den Store. Räknar med att slockna tidigt. Så den som hoppades på en snygg header inom de närmsta timmarna kan sluta hoppas och ge upp. Men sluta inte hoppa. Det finns säkert någon lämplig klippa i närheten att kasta sig ifrån. En härlig, hederlig ättestupa. Swing it, magistern
jobbansökan le fatale (nej, jag kan inte franska)
Idag vad sista dagen utav 5 underbara veckor på Saab. Och nu var det byebye. Men självklart kan jag inte vara utan pengar, så samma dag som jag slutar på ett jobb går jag runt och letar efter ett nytt. What can a girl do?
Och här kommer det. Det ultimata expemplet på:
Äcklig och svettig efter en lång, stekhet dag begav jag mig till en matbutik för att lämna in mitt cv. Vilken affär det var behöver jag inte nämna... bara att de haft vissa problem med den där förbanna köttfärsen. Eftersom det var så varmt ute blev min hals jättetorr. Det var knappt jag fick fram vad jag ville, och det lät übermesigt, typ stammande. På väg mot utgången välte jag ner tre kartonger. Precis utanför, jag såg att de som jobbade tittade ut på mig när jag gick, blåste min lilla, svarta vippkjol upp och showade upp hela härligheten. Relativt nöjd ändå, eftersom det inte gick alltför dåligt (jämfört med hur det brukar gå), promenerade jag vidare lite glatt med händerna tryckta mot kjolen, då jag upptäckte något fantastiskt underbart. Jag lämnade in fel jobbansökan.
Stora Gissningsleken vol.1
Nu så, mina damer och herrar. Hålli hatten:
Ge mig en, EN, anledning till att det läcker jättemycket vatten från en buss tak ner på flera säten.
Och nej, det har inte regnat på länge. 
Varning för att åka med 1:an idag!
Att hearta är bra för hjärtat, sa min nalle
Det finns två saker som andra kanske inte tänker så mycket på men som jag verkligen HATAR:
1. Särskrivningar
Det är min upp fattning och in ställning att folk som sär skriver fel aktigt bör upp söka närmaste sjuk hus.
2. Folk som snyter sig offentligt
eller gör andra äckliga saker/läskiga ljud. Jag klarar inte av det. Jag gör inte det. En gång skulle jag åka buss från Gräshagen till A6 och precis heela vägen satt det en man bakom mig och smaskade. Inte lite tyst heller, utan riktigt, stora, spottiga tuggor. Blaaaeeuhhueee.
Och snyter sig gör man på toaletten om man är så illa tvungen. Inte bland folk. Inte i närheten av mig. Jag vill helst inte se något slem eller kroppsvätskor överhuvudtaget när jag går ut. Tvinga mig inte att skada nån.
När man bara är sådär jättesnygg så att alla bara svimmar
Var på väg till bussen som skulle ta mig tillbaka till jobbet efter lunchen, alldeles nyss. Märkte att folk tittade lite extra på mig. Särskilt tre killar som nästan vred av sina huvuden. Gott, tänkte jag, då är jag kanske lite snyggare än vanligt idag. Kul.
Sedan gick jag på bussen. Busschauffören synade mig och log. Och jag såg mig i spegeln. Jag hade en stor svart fläck på kinden.
Och när fläcken var lite elegant borttagen (det mesta i alla fall) och jag var bekvämt placerad i en skön jlt-stol, satt jag och gjorde just ingenting. Formulerade det här inlägget. Då tvärbromsade bussen helt JÄTTEPLÖTSLIGT med ett ryck, och 10 skröpliga små tanter flög 5 meter fram. Kassar, väskor, blommor yrde och barn skrek i panik. En idiotcyklist hade svängt ut framför bussen och var ca 15 cm från döden.
En hårsmån.
Och idag gillar jag siffror.
Jag googlade på "snygg" och fick upp den här.
Jaaaaa.... Alla har vi ju olika smak.
Och ibland är smaken som baken kan vara om man har otur: Riktigt jävla äcklig.
Pingspecial
Inte för att det här är mitt expertområde, men genom att hjälpa någon annan stackars sate där ute så får jag känslan av något varmt och vått mot hjärtat... Okej, det kanske inte är positivt, förresten. Hmm. Shit the same, det är säkert ingen fara.
Full fart! Kanonkul!
Varför Pinga?
Pinga manuellt
På sidor som:
Bloggportalen
Nyligen
Twingly
kan man bli medlem. Efter varje nyskrivet inlägg loggar man in på respektive sida och trycker på "Ping". Nyligen.se är också en sida av flera (bloggkartan, knuff...) skapad av samma person som "hänger ihop". Genom att pinga på Nyligen uppdateras du även på de andra.
Ful liten ikon
På sidor som:
Favoritlistan
Blogglista
Listad
Blogtoplist
Commo
kan man bli medlem. På sidan får man en liten kod att klistra in i sina kodmallar, på valfri plats. Då dyker där upp en ful, liten ikon som gör reklam för deras sidor, och ser till att bloggen pingas. Se i min meny. Med dessa behöver man alltså inte göra något manuellt, bara stå ut med att dra ner bloggens redan skamfilade utseende ytterliggare några snäpp.
no worries
Förstår mig inte riktigt på det här. Gjorde halvklart en ny edsign för några dagar sen, och hemma såg allt ut som det skulle. På jobbet har den fortfarande inte ändrats (?!). Eller jo, den gamla headern har försvunnit, så jag antar att det går framåt.
Saaaaakta men SÄKERT.
But why? (help)
Såhär borde den se ut:
Gör den det?
