Liaicentrum

Min nya halsduk är vit, mjuk, fluffig, stor, lång, tjock och underbart skön. Eller, det var i alla fall hur jag trodde att den skulle vara när jag köpte den. Sådär mysmysig i den närmast arktiska vinterkylan. Och visst är den ganska varm och skön när man är ute och det är 10 minusgrader. Men hur ofta är man ute och går i den kylan?

Och så längden! Snurrar man den två varv om halsen sticker spetsen ner utanför jackan. Innan när jag skulle åka buss kom jag på den briljanta idén att men jo, då snurrar jag den tre varv istället!

Bad idea.

Jag kväääävs! Var det enda jag kunde tänka hela vägen. Jag svär, min halsduk lever ett eget liv. Hela tiden snodde den sig hårdare och hårdare runt min hals, samtidigt som den på något mirakulöst sätt även utvidgade sig och snart täckte nästan hela mitt ansikte. Det enda jag kunde göra var att förgäves försöka kämpa emot.


Det måste ha sett ganska kul ut.